bitterbabe

Min kompis bara sitter och pratar om att hon vill skaffa barn snart, om typ två år om hon fortfarande är med sin kille då. Jag bara What the fuck? Tycker hon att hon har upplevt tillräckligt mycket som oansvarig sorglös ungdom? Tror hon på allvar att hon kommer att vara redo att mamma när hon är 22? Jag vet hur jag är, och jag kommer fan inte vara redo för ungar då, med eller utan kille. Hon är så hetsig. Sitter och klagar på att hon inte vet vad hon ska utbilda sig till, men vem fan vet det då? Vi gick ut gymnasiet för mindre än ett år sen! Relax, gumman! Jag har ingen blekaste aning om vad jag vil bli, men jag känner ingen brådska heller. Jag är 20 år for christ sake...hon tjatar om att jag ska skaffa körtkort också, varför bryr hon sej om det? Jag skaffar körtkort när jag har råd & lust, och jag har inget av det just nu, okej?

Jag vill dra utomland och leva som en bohem i några år. Bara lalla runt och ta livet som det kommer. Inte fan sitta och ruttna hemma i sverige och sitta i bostadskö, och kolla på bebiskläder och utbilda mig till nåt skit... och så dör man ändå när man är 25. Utan vare sig jobb, barn eller bostad. Det enda man gick runt och slösade bort sin tid på. När man hade kunnat leva livet. Ja, jag vet att om man tänker som jag så kan man ju skita i allt, men försök se min poäng, jag menar att man inte behöver ha så jävla bråttom. Man kan väl vara ung och leka lite tills man är åtminstine 25. Vad är det som är så farligt med det?