Vårkänsla??

Tro det eler ej men det är en MYGGA som surrar runt här. Hjälp!! Nu kliar det överallt på mig...usch...men lite vårkänsla är det väl..om man ska tänka positivt...


Jag är bitter men snäll

Jag må vara bitter men är noga med att inte låta det gå ut över andra...när man är missnöjd med sitt eget liv är det lättare att börja klaga på andras, vilket bara är genomskinligt. Man förstår ganska snabbt när någon hackar på en annan att det inte beror på nånting annat än mobbarens självkänsla och inre vilsenhet..

Här i bloggvärlden verkar folk ha fått för sig att det är okej att spy ur sig galla över andras bloggar hejvilt, ofta för små skitsaker. Många av dessa skulle säkerligen inte vara så taskiga i verkligheten, vilket bara är ett ännu större tecken på att den som gnäller på andras liv är en tönt. Det är självklart okej att bita ifrån om nån attackerar dig personligen, nåt som är omoget är däremot att bara slänga ur sig en massa destruktiv negativ skit på nån du inte ens känner bara för...ja bara för vadå? Man kan inte älska alla, men varför ödsla massa tid på människor man stör sig på, sluta läsa deras blogg i stället...läs roliga bloggar och skriv snälla saker till dem istället....och så tar alla varandra i hand och sjunger All we need is love. Men nej, ni fattar vad jag menar.

Tråkiga liv!!!

Just nu känns allt typ...inte bra. Jag är förkyld, ska upp och jobba bajstidigt imorrn (har inte vart uppe så tidigt på flera månader) och så kommer det säkert vara svinkallt då också. Jag vill ha VÅR! Deprimerande årstid det här...börjar i alla fall bli lite ljusare lite längre om dagarna. Vill att det ska hända nåt roligt, nåt nytt snart. Jag har ångest för att hela min helg är oplanerad, förutom lördagkväll, men då är det bara filmkväll så jag kan inte planera att vara bakis på söndag (vilket innebär sova och mysa i soffan/sängen hela dan) blää jag komer bli rastlös! Jag vill ha mycket saker att göra nu när jag är så deppig så jag sliper tänka på hur långtråkigt allting är.

image193

Kjell Berqvist goes asshole.

Jag trodde att Kjell Berqvist var värsta snällisen. Tydligen är han en mansgris med rasistiska tendenser.

Fast jag tycker ändå att han är ganska rolig "ja, du har ju gått från Kina". Men ändå, odrägligt och svinigt.

Bu för Beckham.

image184

Måste spy ur mig lite negativ energi som bubblar upp i mig när jag ser den här människan: Varför klär hon sig så äckligt fult?! Hon är stel som en robot, och klär sig som en också. Och hennes bröst är hemska, har aldrig sett ett par bröst som ser mer opererade ut.

Eva däremot är söt, och klär sig bra (mycket bättre än sin roll Gabrielle)


Stört.

En sak som stör mig väldigt mycket är folk som säger upp vänskapen och "kontakten" med sina kompisar åt höger och vänster för skitgrejer men som förlåter sina pojkvänner för otrohet, upprepade lögner etc. Jag förstår det bara inte. Tänk dig att du har en närmsta, bästa vän som du haft hela livet och du får veta av andra av denne har "snackat skit" om dig. Självklart gör det ont, du blir jätteledsen, arg och besviken. Men kompisen ber om ursäkt och vill reda upp saken men du vägrar och säger att det är oförlåtligt. Säger upp vänskapen lika snabbt som du klipper av ett band. Sen kan pojkvännen skita i att höra av sig på en månad, alltid låta kompisarna gå före, komma med taskiga kommentarer om ditt utseende, glömma eran årsdag...och du blir lika sårad varje gång. Du blir arg och gråter. Du får sällan höra ett förlåt, men du förlåter honom ändå gång på gång.

Jag tycker att resonemaget är orättvist och ohållbart.


Död åt min syrras O.C-obsession.

Min syster har fått nån knäpp i huvudet och blivit besatt av O.C. Hon har ockuperat vardagsrummet i en vecka och kollar på sin jävla box hela tiden, samma avsnitt om och om igen. Hon beter sig som en autistisk. Jag börjar bli en aning irriterad på deras enerverande röster och "California..." låten. Inte ens Seth är snygg längre. Tack vare hennes tvångsmatning med den där serien.

Snart kommer jag att bränna upp något, och jag vet precis vad.


Spännande som attan

Två saker som tar ner på mitt humör otroligt mycket är att vara trött och hungrig. Inte så ovanligt. Men grejen är att vissa kan vara på bra humör tidigt på morgonen, det kan verkligen inte jag. På jobbet är det klart att jag ler och pratar, men det är ju bara fejk. PÅ insidan vill jag bara gråta. På riktigt alltså, bara sätta mig ner och störtböla tills nån säger att jag får åka hem och sova. Hungrig har också en gråt-tendens på mig.

Fan vad tråkigt inlägg!!! Varför skrev jag det ens? För att jag är trött och hungrig. Men fortfarande så jävla skittråkigt. Äh postar det iaf.


Kate Moss.

En gång i tiden var Kate Moss världens vackraste.

image180


Men  drogerna har inte direkt hjälpt henne att åldras med skönhet...jag tycker att hon kan gå i pension, hon lever bara på sitt namn, på den hon var, inte på den är

image178

I got trouble, baby...

I've got trouble, trouble, trouble
Always knocking at my door
Yes I'm a whole lot of trouble, baby
Just like a kid in a candy store

image169

Våldtäkt.

Under 2006 anmäldes 4 200 våldtäkter i hela landet och under samma år dömdes knappt 230 personer.

Känns skönt och tryggt att ha den faktan svart på vitt.

Jag läste en cynisk mening någonstans, som löd ungefär såhär "blir du våldtagen är det ingen idé att sträva emot, för ingen kommer att tro dig ändå". Det var nog på engelska när jag tänker efter, för det lät inte så bra på svenska, men ändå, ni fattar. Det är tragiskt. Under ett år våldtas ca 4 200 tjejer, de blir traumatiserade och får men för livet. Av dessa 4200 våldtäcksmän är det alltså endast fjuttiga 230 jävlar som får sitt straff. Vidrigt! Den största anledningen till att det ser ut så här är för att en våldtäkt är jävligt svår att bevisa, om man inte åker direkt till läkarmottagning och polisstation efter händelsen. De flesta är dock chockade efter en våldtäkt, och fattar inte förrän efter ett tag vad de vart med om. Och då är det så gott som kört med bevismaterial. Sen kan man alltid diskutera hur många uteblivande våldtäksdomar som beror på att rättsväsendet består av en massa mansgisar med förlegad syn på kvinnlig sexualitet.

Det här sjuka argumentet att tjejer anmäler oskyldiga killar för våldtäkt för att jävlas tror jag inte ett skit på. Visst, det har väl hänt. Men kom igen, man anklagar inte någon för våldtäkt och går igenom en psykiskt påfrestande rättsprocess för att det är så jävla kul. De flesta som blivit utsatta för övegrepp orkar nog inte ens anmäla det, utan vill helst av allt bara glömma allt och gå vidare. En kompis till mig blev våldtagen och hon förtängde allt (hon mådde jättedåligt och hade skuldkänslor) men några år senare började hon tvinga sig själv att minnas och insåg tillslut att hon blivit våldtagen.

Källa: Okejsex.nu

Blablabla (fantasin ej på topp)

Satan vad kallt det är här hemma. Jag är typ full. Eller nej det är jag inte. Men lite lullig. Vinkväll med kusinerna och syster. Mysigt. Min kusin bor ihop med en "kändis". Coolt va?

Jag tänkte skriva nåt smart men det verkar bli nån annan gång. Jag hade tråkigt idag. Såg Sliding doors & åt makaroner. Det var typ det jag gjorde. Varför är alla filmer så långa? Det är asjobbigt att sitta i två timmar eller längre och bara GLO. Jag måste pausa då och då, typ käka eller sätta mig vid datorn, eller bara larva runt lite.
 
Heath Ledger är död. Jag mår dåligt över nyheten. Det är skittragiskt. Han var ju en hyllad skådis, snygg och ung. Alla trodde han var lycklig. Och var inte ha mitt uppe i en film, Batman? Men de är ju sällan lyckliga de där, t.ex som han Owen Wilson som försökte begå självmord. Usch.

Nej. Vila i frid nu Heath. Du var underbar i Broke back mountain (nu ska jag INTE bli sentimental & börja grina)

image166

Drömprinsen.

Storasyster ser en bild på mitt objekt.

- Är han verkligen din smak? Han ser ut som en prins.

Haha. Vad kan vara fel med en prins?

image165


P.s Min Prins är even hotter än den här över.

Storm.

Vilken jävla väder det var idag! Hela huset knakar och det viner i knutarna, och då bor inte vi i värsta skjulet. Jag vaknade av att mina fönster skallrade, trodde det var typ jordbävning haha.

Snart kommer mitt hjärta krossas, för snart kommer min älskade vän åka ifrån mig. Jag kommer att bli så ensam. Jag måste hitta nåt/nån att trösta mig med. Någon som vill bli min nya lekkamrat? Som är av manligt kön och dessutom kan tänka sig att leka ännu busigare lekar än vad jag och min kompis brukade göra?

Inte sova. Inte sova. Inte sova.

Jag är så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Men jag får inte somna. Då är alltså sängen utesluten. Jag brukar lägga mig i sängen när jag är trött och tanken är att jag bara ska "vila lite" ni vet, blunda några minuter. Sen vaknar jag nästan alltid upp 4 timmar senare. Soffan är också ganska farlig på det sättet.

Jag är egentligen hungrig också, men jag orkar inte laga nåt.

Trötta tankar.

Nu är jag antagligen väldigt trött och därför lite virrig i pannan. Men jag satt och tänkte på att vissa bloggare faktiskt betyder nåt för mig. Även fast jag inte känner dem bygger jag upp ett sorts kärleksband till dem. Det är inte så sjukt som det låter egentligen, jag menar, det är ju naturligt att bygga upp en relation till en människa vars blogg jag läser varje dag. Vissa börjar man verkligen tycka om. En av mina favoritbloggerskor har jag följt i 1 ½ år, och jag föll för henne redan vid första "träffen". Jag älskade och älskar fortfarande hennes fantastiska språk. Hon kan få världens tristaste historia till att bli den mest fängslande just därför att hon skriver så jävla bra. Hon skriver så rent, perfekt, nästan pedantiskt. Hon väljer såna vackra ord. Sen verkar hon även ha huvudet på skaft och ett varmt ärligt hjärta.

Jag minns den dagen då hon meddelade sina läsare att det var hennes sista inlägg och att hon skulle lämna oss. Jag grät den dagen. Men hon kom tilbaka, en vacker dag en månad senare. Det kändes som att få andas igen.

Tänk om jag skulle träffa henne nån gång. Och hon skulle visa sig vara värsta bitchen. Min värld skulle ju gå i kras. 

Svensk hiphop.

Jag har aldrig vart ett stort fan av hiphop, & framförallt inte svensk. Men den här gillade jag. Tycker fortfarande att den är bra.


Amanda is back on track.

Jag älskade amanda i Idol. Blev lite orolig när programmet slutade, vad skulle hända med henne? Skulle någon bry sig om att lyfta fram hennes musikaliska begåvning? Blev inte så glatt överraskad på när hon framförde sin tråkiga låt på grammisgalan. Visst, de hade försökt att göra en Amanda-låt, men det lät mer som en låt från 60-talet som alla glömt bort, för att den var så dålig.Denna låt är däremot suverän! Jag är kär igen.


Barn.

Blä för barn. I alla fall nu. Jag vill inte ha barn förräns jag är typ..35. Jo, 35 är en bra ålder. Då lär man ju ha gjort det mesta av allt det där man ska göra innan man får barn. Levt la vida loca och skaffat sig ett ordentligt jobb. Jag fattar bara inte hur man kan vilja ha barn i den här åldern. Visst, jag har gått ut gymnasiet. Men vafan, det är vad jag gjort. Gått ut gymnasiet. Med halvruttna betyg och har ett halvruttet jobb. När jag var yngre tänkte jag att 25 är ju den ultimata åldern att skaffa barn. Men ju mer jag närmar mig den åldern känns det mer och mer avlägset att det skulle vara en bra ålder för mig att skaffa barn i. Dessutom, för att återgå till min åldersnojja, blir man tvungen att bli så jäkla vuxen. Det är slut på det spontana och oansvariga livet, nu är det rutiner och punkt och prickar som gäller. Och det är slut på allt jag-jag-jag-tänkande. Alla utan barn är mer eller mindre ego,. så är det bara. Men sen är det bara barnet som gäller, eller ja, kommer i första hand. Glöm de där skorna, ungen ska ha ny overall. Glöm vinkvällen med kompisarna, du ska ta hand om ungen.

Jag har kul (tittar på teve)

Ugly Betty börjar bli tråkigt. Eller så är det bara jag som börjar tröttna. Ska kolla på det där Carolina Gynning-programmet, det går nu va? Det verkar udda och kul. Liksom, vem fan vill ha henne som barnvakt? Haha jag undrar hur de hittade den där familjen alltså.

Jag vill inte bli vuxen.


Jag vill inte bli vuxen. Jag vill inte bli kvinna. Jag vill vara en flicka, om inte ett barn så åtminstone en tonåring, en ungdom.  Att vara tonåring är så jag. Jag hade ångest när jag fyllde 20. Det innebär en hemsk "vuxen-etikett". Hate it, hate it, hate it. Man måste bli ansvarsfull, ordentlig, mogen, rationell och allt det där tråkiga. Jag vill vara oansvarig, dramatisk, barnslig och oseriös. Och ytlig och utseendefixerad. En kärring vid femtio skrev idag i tidningen att "dagens ungdomar, numera 90-talister..." och jag slutade läsa. Artikeln handlade om mode och hur dagens ungdomar klär sig. Tack för den! Tack så jävla mycket, jag blir anklagad för att vara en gammal tant som inte har nåt koll på några trender. Som ett slag i magen var det. Ja, det kan tyckas att jag överreagerar, men jag har faktiskt redan bli-vuxen-ångest så det räcker, och så kommer det där. Nu tänker jag vägra bli vuxen. Om någon frågar vilket år jag är född är jag född 91. 90: orna är ju för fan redan gamla, sjutton år for gods sake! Efter sjutton går det bara utför. Eller efter att man fyllt arton iaf. Då blir man myndig och ska ta körkort, och sen tar man studenten och det är då helvetet brakar lös på riktigt; man måste komma på vad man ska göra av sitt vuxna liv.

Jag är rädd för att åldras rent fysiskt också. Jag vill inte ha rynkor, det börjar man ju få redan efter 20. Såna där "fina linjer" som bara blir grövre och grövre tills man ser ut som ett russin. Och huden blir slappare överallt, brösten blir hängigare. Jag får ångest när jag tänker på det. Jag är inte rädd för att dö, jag är rädd för att bli gammal, eller äldre. Jag vill alltid vara den där söta unga flickan som både pojkarna och männen vill ha.


Jag har tänkt (lite vanligt blaha som vanligt)

Jag har tänkt på en sak, visst är det så att människor vill bli provocerade? Man vill läsa något upprörande och bli så irriterad att pulsen stiger och det kliar i fingararna för att få komma med kriktik/gensvar. Jag läser många bloggar och jag skulle ljuga så jag blev blå i ansiktet om jag sa att jag höll med om allt jag läser. För det gör jag inte, i själva verket stör jag mig väldigt mycket på flera bloggare. Men jag tycker att det är ganska kul, att läsa någons åsikter, som inte alls överensstämmer med mina. Och få bli lite lagom irriterad. Men det är för det mesta ingenting som jag skulle få värsta hysteriska utbrottet över. Om någon skriver rasistiska och homofientliga, eller väldigt mansgrisiga saker, då kan jag bli väldigt arg. Men de flesta grejer jag stör mig på handlar ju mest om smågrejer.

Jag hatälskade verkligen en blogg, hon skröt om att hon var så smart och intellektuell hela tiden. Hon försökte få sg själv att framstå som värsta kulturgeniet ( till saken hör också att hon gick på samma litteratur-kurs som jag och hon var en sån jäkla bessserwisser. Hon tog över lektionerna och sket i att räcka upp hand, och så sa hon ändå mest korkade saker) men de enda böckerna hon läste var typ Harry Potter. Hon tyckte att hon var så kultiverad för att hon hade sett Timmarna (då menade hon att hon kunde allt om Virgina Wolf). En hemskt irriterande människa med andra ord. Men det var så jäkla kul att läsa den där bloggen och bli upprörd. Man behöver ju inte vara elak och skriva "du är så jävla dum i huvet". Liksom, what's up with that? Det är bara omoget och barnsligt. Jag menar, man går ju inte fram och säger sånt i ansiktet på nån (förhoppningsvis). Och känns det bra att skriva sånt anonymt?  Vad får man ut av det? Bloggaren kanske faktiskt tar åt sig och blir ledsen (vilket bara är onödigt, för hon har ju faktiskt inte gjort dig något personligen) och du framstår som en elak bitter tönt.

Trött.

Funkade att vända på dynget. Jag är så trött att hjag mår illa. Har sett två bra filmer idag (bra film är en bristvara enligt mig) + köpte söt klänning på realisation. Kul va?

Ska börja skriva roligare saker när jag återfår min inspiration. Den ligger lite på torka just nu.

Min intressanta dag.

Har jag berättat om mina störda sovvanor? Inte? Då ska jag tala om att min dyngsrytm är ett minst sagt skadat system. Jag har vart ledig ett tag, och det har lett till att jag vänt på dynget. går och lägger mig 6 och sover till 3 varje dag. Det funkar inte i längden om man ska leva som människa (rätt vad det är börjar jag yla vid fullmåne och leta efter offer att suga blod av...) så jag har nestämt mig för att vända tillbaka allt. Det innebar att jag aldrig gick och la mig imorse, vilket lett till att jag nu vart uppe i mer än ett dygn (okej, jag erkänner jag sov en timme på förmiddan) och känner mig lagom trött och seg.

Var och fikade i stan med en kompis vid femtiden (tror ni jag beställde en STOR latte?). Hon bad mig köpa cigg till henne därför att hon glömt sitt legg. Killen på 7-eleven var så het att jag blev generad. Inget jag kunde dölja så lätt med tanke på hur flummig jag var och kunde inte låta bli att förvandlas till en fnittrande skolflicka. Han måste trott att jag var en busig femtonåring som snott syrrans legg för han kollade länge och misstänksamt på legget, inte så konstigt med tanke på min pillimariska uppsyn.

Det här var alltså min mycket intressanta dag. Håll tummarna för att jag somnar i vettig tid ikväll nu!


I-landsproblem.

Jag har världens ångest över att jag inte hittar en låt som jag vill ha. Jag har letat som en galning med den lilla låttexten jag kan, på limewire, på youtube, google...men jag hittar inte ett skit. Det sjuka är att det är en känd låt, en riktig 90-talsklassiker. Det är inte det att den är så jävla skitbra att jag måste höra den, men nu har jag hakat upp mig på att den inte går att hitta. Jag kan inte sluta tänka på det, och har nästan magknip. Jag tror nästan jag måste ta mig ett järn för att lugna nerverna (sschh jag har INTE alkoholproblem)

Låttexten går iaf såhär:
jag är trött på..blabla (han sjunger nått) och sen: sånt där som plötsligt finns överallt, överallt överallt. Dom finns överallt.

Inte för att jag egentligen tror att någon som läser detta kommer att känna igen den, men åhh jag hoppas att nån gör det och säger vem som sjunger låten.

Dåliga tv-serier.

Ni vet den här svenska tv-såpan Andra avenyn? Visst är den för dålig för att vara sann? Man trodde ju att alla de här skitserierna hade haft sin tid (ni vet, Tre kronor, Skilda världar, Nya tider etc.) men icke då. Nu är en skiten tillbaka, med lika dåliga skådespepelare, samma lama manus och alltid samma larviga "intriger". Det sjuka är att jag följde flera av de där serierna när jag var lite, och tyckte att de var bra & spännande. Men det värsta är ändå att jag faktiskt kollar på det där jävla Andra avenyn ibland. Jag kollar iofs mest på det bara att det är kul att håna och skratta åt när de försöker göra det sorgligt typ. Men ändå, när man börjar kolla på en serie blir man indragen och börjar följa det, vilken skit det än är.

Patsy & Edina - våran framtid?

Haha, jag vet inte hur många som har bloggat om att de ska se Victoria's fashion show ikväll (jag är en av dem) Ytliga jävlar vi är, allihopa. Jag läste i nån tidning för ett tag sen, det var väl nån tant som skrev att dagens unga tjejer är så ytliga och utseendefixerade med våra modebloggar och grejs. Hon skrev att vi kommer att sluta som Patsy och Edina i Absolutely fabulous  Haha, lite kul var det ju. För när jag tänker efter så kan man nog se vissa modebloggerskor framför sig, om 30 år, med botoxleendet och en chihuahua i ena handen och ett magasin av Elle i andra. Skulle inte förvåna mig om de fortfarande struttar runt i strumpbyxor och pumps och tycker att de är så "fabulous".

image158   image159

De är så sköna, tanterna som vägrar växa upp. Bara man själv slipper bli en sån ;)

Romantik.

You're nobody til somebody loves you
You're nobody til somebody cares
You may be king, you may possess the world and it's gold
But gold won't bring you happiness when you're growing old

You're nobody til somebody really loves you
So find yourself somebody to love



Victoria's secret fashion show.

Jag längtar till Victoria's secret fashion show imorgon. Som värsta tonårspojken kommer jag sitta och dregla över dessa långbenta skönheter. Hört att Gisele inte ska vara med i år. Synd i såna fall. Hon är ju den snyggast av de snygga. Men Adriana & Alessandra och typ alla andra är ju fortfarande med. Det är verkligen världens mest eftertraktade fotomodeller som är med, inte några jävla wannabees á la topmodel-töntar. Är inte top model för övrigt tv-världens största bluff? Tjejerna blir ju verkligen ingenting, inte ens vinnaren blir nåt. Är man med i top model är man ju förkastad av modevärlden redan innan man ställt upp. Och det förstår jag, för är man med i en dokusåpa som top model faktiskt är, får man räkna med att bli betraktad som oseriös. Själva modellandet hamnar i skymundan för gråt och intriger, och det är ett stort tecken på att det inte är nåt annat än en oseriös dokusåpa.

image157

I'm special!

Älskar den här scenen från Lost in translation. 

Cause I'm, gonna make you see, there's no one else here, no one like me. 
 


Any man of mine better be good.




Jag är en tönt som älskar country och hela wild west-grejen. Inte för att jag själv skulle vilja bo på landet, haha. Den här låten är en gammal goding, och lyssna på texten, den har en bra poäng. Don't go for the second best, girls! Inte ni killar heller för den delen.


Mitt liv som rich bitch.

Inatt drömde jag en härlig dröm. Jag var en riktigt rik bortskämd slyna á la Paris Hilton. Mina föräldrar hade köpt en lägenhet i Paris innerstad där jag levde La bonne vie, med fest på de coolaste klubbarna, och dejter med snygga bratkillar. Dagarna tillägnade jag åt shoppning och säkert lite "plugg". Hahaha, jag är så ytlig. Men helt ärligt, det är så mitt drömliv ser ut.

image153

Håkan Hellström är en härmapa.

Skriver människan ens något ur sitt eget huvud? Alla hans bra "lines" är ju snodda från andra låtar. Jag satt och lyssnade på Jag hatar att jag älskar dig...och jag reagerade på meningen " du förtjänade en nominering för rollen du spelade". Jag kände igen den så väl, men jag kunde först inte komma på varifrån. Så slog det mig, det är ju från en Madonna-låt. I Take a Bow sjunger hon "you deserve an award for the role that you play.."

Här är några av hans andra lånerier:

Cornelis Vreeswijk "Allt är bedrägeri, men det struntar jag i, för att du har så mjuka läppar"

("Visa till Veronica", 1972)

Håkan Hellström

"... allt är falskt och bedrägeri, men det struntar jag i, för vi dansar och du har så mjuka läppar"

("Kom igen Lena", 2002)


Eldkvarn

"Ta mig till kärlek, ta mig till dans, spela ett nummer som tar mig nånstans"

("Djungel", 1981)

Håkan Hellström

"Ta mig till kärlek, ta mig till dans, ge mig nåt som tar mig någonstans"

("Känn ingen sorg för mig Göteborg")


Morrissey

"Come, Come, Come - nuclear bomb"

("Everyday Is Like Sunday", 1988)

Håkan Hellström

"Kom, kom atombomb"

(Atombomb, 2000)


Marc Bolan

(T-Rex)

"I was dancing when I was twelve."

("Cosmic Dancer", Marc Bolan, 1971)

Håkan Hellström

"Och jag dansade när jag var tolv." ("Jag var bara inte gjord för dessa dar", 2000)


Morrissey

"Young girl one day we really will be old. But the thing is I love you now."

("Disappointed", 1988)

Håkan Hellström

"En dag kommer jag och du att verkligen bli gamla/ Men jag älskar dig nu."

("Uppsnärjd i det blå", 2000)


The Smiths

"And everybody"s got to live their lives and God knows I"ve got to live mine."

("William it was really nothing", 1984)

Håkan Hellström

"Dom har gått för att leva sina liv och Gud vet att jag måste leva mitt".

("Atombomb", 2000)


Vem fan bjöd dig?



Dyker det upp några oinbjudna störiga "gäster" på en fest nångång ska man ju spela denna. Då kanske de fattar vinken liksom.


Nyår - Föredettingarnas natt. På gott och ont.

Nyårsafton blev en rätt lyckad sådan. Jag var inofficiell DJ, haha. Jag är musikfreak och tycker att det är skitviktigt att det är bra musik på en fest (typ party-dansvänlig skit som alla gillar, på fester ska man inte leka snobb). Jag träffade mitt ex, och det var no hard feelings. Han var jättetrevlig och avslappnad gentemot mig, och hans nya tjej verka vara världens gulligaste. Det bästa som finns är att komma över den där svarsjukan och bitterheten man kan ha efter ett förhållande, och bara en dag kunna ha kul och umgås med sitt ex som han vore vilken kompis som helst. Så jävla skönt. Ingen missunsamhet över att han har träffat en ny, bara uppriktig glädje för hans skull.

En bitter jävel däremot är min kompis ex som också befann sig på festen. Han är så jävla patetisk. Han skulle som vanligt babbla på om min kompis, om hur svartsjuk hon var i deras förhållande (men buhu stackars honom, seriöst, jag kunde inte bry mig mindre) och om hur dryg hennes nya kille är (hennes nya kille har alltid vart trevlig mot tönt-extet när de har träffats, så att påstå något sådant är bara illa dold missunsamhet). Och det värsta av allt var att han hela tiden skulle inflika "inte för att jag bryr mig om henne" och "hon får göra vad hon vill, jag tycker bara.." Så totalt genomskinligt! Att han inte fattar att han gör bort sig. Jag ångrar att jag satt kvar så länge och lyssnade på hans fylle-crap. Helst hade jag bara velat säga "hörru du, när du beter dig såhär förstår jag mer än någonsin varför hon gjorde slut". Han förstörde lite av kvällen, eller ja, sänkte ner kvällens partystämning för mig. Men på ett sätt är han ju komisk också, tragikomisk.

RSS 2.0